Jag ser allt det där som inte händer. Det är de sakerna som skär mest i hjärtat. All vilja som inte vågar. Alla första bokstäver som aldrig blir ord. Jag ser när en blick försvinner. Någon som rör sin hand mot någon annans men sen snabbt tillbaks i fickan. Har ni tänkt på hur mycket det är som aldrig händer?

Alla gånger någon lutar sig närmre för att känna en doft men inte vågar gå hela vägen och nudda någons hud.

Det är inte alla nej som gör mest ont. Någon frågar om en fika och får höra ”jag kan inte” som svar. Det är alla som vill gå fram och fråga om ett telefonnummer men som aldrig vågar. Det är varje gång man ser ett leende dö när någon annan lämnar rummet. Någon som frågar om vi ska ta en cigarett men inte har modet att hålla handen på väg ut. Det som skulle kunna bli allt men som aldrig blir något.

Hellre ångra något man gjort än ångra det man aldrig vågade göra.

Tänk så mycket kärlek som går förlorad. Alla kyssar som aldrig kommer och alla gånger så många lägger sig så ensamma istället för att lägga sig ihop. Tänk så mycket kärlek vi har inom oss och tänk hur lite av den vissa delar med sig av. Tänk om alla skulle våga göra det man aldrig annars brukar. Kanske skulle allt det som aldrig händer hända.

Michaela Forni